SM natt

Foto:Lars Rönnols


Photo 2014-04-12 10 40 36

Även i år, så som förra året, blev natt SM min första individuella tävling. Fast i år får jag även lägga till ”i Sverige” eftersom jag faktiskt sprang några individuella lopp på EM-testerna i Portugal. Men eftersom det var på tidigt på säsongen känns det inte riktigt som vanliga  tävlingar. Den stora skillnaden mot i fjol var att då var natt SM mitt första pass på barmark på väldigt länge medans jag i år har haft en helt annan chans att förbereda mig inför säsongen med bra teknikpass utan snö. Jag har också hunnit springa stafett och andra lopp i tävlingsfart så den där osäkerheten om hur tävlingskänslan skulle bli slapp jag i år.

I början av vintern var det länge snöfritt i Stockholm och jag fick många bra nattpass med bland annat Mila by night som jag har skrivit lite om här. Sen kom en period med lite mindre skogslöpning på grund av snö och därefter lite mindre löpning över huvud taget på grund av en öm benhinna. Men ganska snabbt var jag tillbaka i skogen igen och sista veckorna nu inför SM har jag bland annat fått ett bra nattpass i högfart på natt KM och ett ”tuffingpass” i Törnskogen då det regnade och kändes väldigt olustigt innan men så nöjd efteråt (båda kartorna finns i kartarkivet).

Veckan före blev första veckan med planerat lite mindre träning efter vinterns grundträningsperiod. Skönt för benen men lite tufft för huvudet, speciellt när det finns mycket tid till träning som jag annars hade försökt utnyttja för att få ihop alla passen på en vecka. Men såklart vänjer man sig lätt även vid detta och det brukar inte vara några problem att träna lite mindre under tävlingsperioden, bara lite ovant såhär i början. Men tydligen bra för formen (vilket ju även var syftet) för jag kände mig väldigt pigg och stark i skogen på SM i fredags natt. Det var kul eftersom banan hade en del stiglöpning på långsträckorna och då var det skönt att kunna trycka på där för att sedan kunna ta det lite lugnare in mot kontrollerna. Jag fick en bra inledning på loppet och en bra känsla. Hittade fina stråk på mina vägval och bra kontrolltagning med lite extra säkerhet eftersom det var natt. Det kändes verkligen som om jag hittade ett bra flyt och jag kunde tempoväxla mycket utan att bli stressad över att det kändes som om farten var låg i de svårare partierna. Just för att det kändes som om jag verkligen hade rätt känsla, flyt och taktik kan jag fortfarande inte riktigt acceptera att jag gjorde de där två missarna. Den första på 8an, där jag först, under sträckplaneringen innan jag stack iväg från 7an, läste fel på kurvorna och trodde att jag skulle uppför efter att jag passerat grönområdet på halva sträckan. När jag sedan insåg att det gick utför slog det slint i huvudet och i stället för att bara fortsätta på kompassen som jag egentligen visste var åt rätt håll började jag leta i mörkret efter åsen jag skulle ut på för att hitta min brant. Såklart fick jag syn på en annan ås åt helt fel riktning och sprang bort dit. Men läste ändå in mig direkt och återtog kommandot och var nöjd med att jag styrt upp bommen så snabbt. Men då lyckades jag ändå smita förbi min kontroll och hamnade en kurva högre upp och det tog en minut till innan jag hittat kontrollen. Mycket frustrerande men lyckades intala mig själv att ”det här kan du inte springa ikapp, det måste orienteras ikapp” och jag fick nästa kontroll bra. Långsträcka igen och snabba ben som trots mina kloka ord till mig själv såklart ville springa ikapp bommen. Hade planen klar när jag gick av stigen upp mot 10an men blev ställd av att jag så snabbt var uppe på högsta punkten (2,5m ekvidistansen ställde till det lite i huvudet) och vågade inte stanna upp utan fortsatte ner i sluttningen på andra sidan, mot kontrollen, utan att ha kollat riktningen och sista säkra uppe på höjden. Parallellfel i sluttningen och ytterligare 2,5min gick. Arg och frustrerad men hade turen med stigsträcka ingen och fick springa av mig de dåliga tankarna och tog i allt jag hade sista delen av banan med bra flyt igen. Så när jag kommit i mål och insett hur nära jag faktiskt varit att till och med ta guld (!) var det svårt att glädjas och vara nöjd över mitt lopp och min fina placering (4a!). Men kul att se att farten finns där och även flytet stora delar av banan. 4a måste vara min bästa individuella placering hittills på SM, även som junior, så så illa pinkat var det kanske ändå inte.

GPS från loppet.

Sträcktider.

Photo 2014-04-14 17 28 45
Topp 10 i D21 med tre Lidingötjejer topp 6!