Skidor

Har fått några dagar med massa skidåkning i Idre Fjäll och Lövåsen senaste dagarna. Väldigt bra alternativ till löpningen när det finns chans till det och ett enkelt sätt att få till många timmar utan att slita för mycket på kroppen så här under den första delen av grundträningsperioden. Har säkert sagt det förr, men jag blir så barnsligt glad av att åka skidor. De där åren när jag tävlade i längdskidor har satt sina spår. Men eftersom fokus nu är på orienteringen blir det inte så mycket skidåkning längre så de gångerna det blir av njuter jag verkligen fullt ut. Ja åtminstone när spåren är bra och jag har lyckats få till ett ok fäste för klassiskt eller sätter balansen på skateskidorna. Skidor är inte alltid glamour, likt orientering, men förbaskat kul allt som oftast.

Dagarna i Idre bjöd på ett sort spann mellan väderlekarna. Först toppen, fina spår och några minusgrader, perfekt. Sedan kom det 15cm nysnö under natten och det fortsatte att snöa och blåsa hela dagen och spåren var nästan obefintliga. Det blev inte några längdrekord under det förmiddagspasset, trots ganska lång tid i spåren. Dagen efter var det nollgradigt och snön hade sjunkit ihop väldigt mycket. Jag gav mig ändå på att försöka klara av mitt planerade backintervallpass på klassiska skidor. Tänkte under uppvärmningen att det kommer bli helt omöjligt att klara 5x7min backintervaller med obefintligt fäste och modet sjönk för varje backe på spåret. Stannade och lade på lite mer valla i ett desperat sista försök men var inte särskilt övertygad när jag kom fram till min backe jag tänkt köra passet i. Hade redan gjort upp en ny plan i huvudet hur jag skulle få till det här passet på bästa sätt, men med löpning istället. Men jag skulle ju ändå upp för backen om jag skulle hem och byta till löparskorna så det var väl värt ett försök att testa en intervall i alla fall tänkte jag och startade klockan. När jag väl kommit upp för första branta knixen och det var flackare motlut resten av backen gick det faktiskt bra med fästet. När jag åkte fort och tryckte i ordentligt räckte det för att kunna åka ordentligt och är man inte så kinkig med tekniken utan mer vill ha ett bra intervallpass så gick det. Alla 5 intervallerna. Skönt att slippa avbryta passet och åka hem och byta till löpning, det hade tagit emot. Plusgraderna hängde kvar under dagen och nästa morgon var alla spåren total isgata. Ingen höjdare och jag var inte supermotiverad när det dessutom var sista passet i Idre och jag började känna mig nöjd med skidåkningen på de spåren. Det blev mest bara stakning i spåret med skateskidorna så när vi hittade ett skoterspår som ledde upp på toppen av fjället var det en roligare utmaning att ta sig upp där på skoterspår och i slalompisten (som bara var preppad av några skotrar som kört upp och ner några varv). Lite lättare att genomföra passet när det blev lite äventyrsinslag och en fin utsikt på toppen. Men allt som allt kul dagar i Idre, tack för sällskapet Anna, Josefine och Janne!

På väg tillbaka till Trondheim blev det stopp för en natt och lite skidåkning i Lövåsen. Har varit där med familjen en vecka varje vinter i många år, men nu var det några år sedan sist så det var väldigt kul att vara tillbaka i välkända spår och se de fina fjällvyerna bort mot Norge igen. Nostalgiskt. Att vara ute på en lugn glidartur under stjärnhimmelen påminde om månskensturerna jag haft där som liten och att nästa morgon åka ett 3h pass medan solen går upp och lyser på fjälltopparna är helt magiskt. Med sådana skidturer är det inte konstigt att jag blir lycklig av att åka skidor.

IMG_7337
Första dagen, när granarna fortfarande var snötäckta och spåren bra.
IMG_0236_2
Lite mindre glamour och inte mycket till spår kvar.
IMG_7331
Skönt med glasögon mot snöyran, men svårt att hålla snön på rätt sida glaset.
IMG_7342
Josefine i skoterspåret på väg upp mot toppen av Idre Fjäll.
IMG_7361
Fint väder igen, men isgata i spåren.
IMG_7370
Lövåsen och Grövelsjön bjöd på ett fint långpass i morse. Så ska en bra vecka starta!