Intensivt sprintande

Det blev ett intensivt sprintande med hela sex lopp under en veckas tid. Det hela började med andra deltävlingen i Stockholm City Cup på onsdagen. I grannkommunen Sundbyberg den här gången så jag hade löpavstånd till och från tävlingen. Skönt att en onsdagskväll bara kunna dra hemifrån, komma till en liten gräsyta inne i stan med 1000 andra pigga och glada orienterare, få springa en kul och fin sprint och sedan kunna jogga hem igen. Bra onsdagskväll helt enkelt.

Och loppet gick verkligen över förväntan. Kände mig ganska trött och seg under joggen dit. Men det blev en ganska lång uppvärmning och det kanske var det som gjorde det. För under loppet kände jag mig pigg och stark. Det är så det ska kännas på en sprint! Det är då det blir riktigt kul. När kroppen faktiskt orkar öka farten på de lite lättare delarna av banan, orkar fokusera på kartan och vägvalen genom hela loppet och när man känner att det faktiskt är utmanande orientering på grund av att det går så fort. Har inte riktigt haft den känslan på sprint tidigare. En delad tredjeplats ihop med Emma blev det dessutom, 1.17min efter segrande Helena Jansson. Ett mycket godkänt sprintresultat för mig och ett lopp som gav mersmak inför helgens väntande SM i just sprint och sprintstafett i Örebro.

Två dagar senare var det alltså dags igen. Kval på SM i individuell sprint på fredagen, final på lördagen och sprintstafett på söndagen. Kvalet var ingen höjdare varken fysiskt eller tekniskt/mentalt. Var trött i både kroppen och huvudet och fick aldrig riktigt den där härliga känsla från i onsdags. Men inga större misstag och det räckte i alla fall till en plats i finalen.

Den individuella finalen gick ganska sent på lördag eftermiddag så det blev en morgonjogg och sedan försöka fördröja tiden med att kolla på sändningarna från Stockholm maraton. Kroppen kändes oförskämt pigg och fräsch både på morgonjoggen och sedan också under uppvärmningen. Skön känsla. Dock kanske lite för pigg för mitt eget bästa då inledningen av banan var extremt teknisk och lurig och det var svårt att hitta tillfälle till att sträcka ut steget och öka på farten. Men säkert något som ändå passade mig bra. Så att jag kunde komma in i loppet lite innan jag fick trycka på ordentligt. I stället för att köra järnet första halvan och sedan stumna. Jag gick i några fällor och hittade inte alltid de bästa vägvalen, men höll ihop det hela bra och behöll en bra känsla genom hela loppet. Tyckte att jag hade krafter kvar även på de sista mer löpbetonade sträckorna och var riktigt nöjd när jag gick i mål. Visst tappade jag en del där i början och gjorde något misstag, men hellre det och att jag är glad när jag går i mål för att det har varit roligt hela vägen, än felfritt och tråkigt. En fin 14de plats i den hårda konkurrensen är ett av mina bättre sprintresultat på SM.

ResultatGPS – en ypperlig analys av banan gjord av banläggare Martin Regbord (för den extra nördige).

Det var hårt om platserna till förstalaget i sprintstafetten, och jag var väldigt glöd över att få springa första sträckan ihop med Mårten, Nick och Emma. Kul att tävla i mixstafett och springa i samma lag som grabbarna, det händer inte så ofta. Så som den individuella finalen dagen innan var arenan, med start, växling och mål precis intill Örebro Slott. Fina omgivningar med ån och de gröna små parkerna kring slottet. Att springa första sträckan är tufft, det blir så väldigt tydligt exakt vart man tappar eller tjänar tid på de andra löparna. Jag gjorde en bra inledning, men blev frånsprungen lite mer än jag hade hoppats av Lilian som höll en hög fart över kullerstenen. Efter ett lite sämre vägval in mot publikkontrollen blev luckan för stor för att jag fortfarande skulle kunna följa hennes rygg. Efter andra kontrollen synlig från arenan fick jag slita lite mer och hade lite svårt att få till framförhållningen så bra som jag velat. Gjorde något litet vägvalsfel, men tappade inte på de närmast framför och kunde växla ut Mårten på 6e plats, 40s efter Lilian som var snabbast, och endast 13s efter tvåan. En insats jag är nöjd med och ett bra utgångsläge för resten av laget. Mårten, Nick och Emma sprang fantastiskt och efter en hård strid om bronset med många inblandade stjärnor kom vi på en fin 7e plats. Podie, och årets första SM-löv!

ResultatGPS

Så för att avsluta denna intensiva sprint-vecka blev jag efter helgen inbjuden att springa knockoutsprint på Stockholm City Cup finalen i Tantolunden på Södermalm. De 8 bästa från totalen, VM-laget och några extra landslagslöpare skulle delta. Eftersom jag bara sprungit en av de två etapperna på SCC hade jag inget totalresultat, så jag var glad över att få delta ändå och representera landslaget denna onsdagskväll. Efter helgens SM kändes det extra kul att få ytterligare en chans att springa en väl arrangerad sprint med bra motstånd. Nu när motivationen för sprint var på topp. Vi sprang i två kvalheat där de tre bästa från varje heat samt de två bästa tiderna efter dem gick till final. Jag hade några starka namn i mitt heat, men hoppades på att ta en finalplats, kanske som lucky loser. Kvalet var kort, men det gick att missa ändå. Jag gjorde en ganska stor sväng på en kontroll och trodde i och med det att jag var långt efter. Men eftersom banan var gafflad i en fjäril visste jag inget om hur jag låg till och fortsatte att kämpa hela vägen över mållinjen. Det kunde ju handla om sekunder för de där sista platserna som gick vidare på tid tänkte jag. Så jag blev väldigt förvånad när jag fick höra att jag var tvåa efter Tove över mållinjen med en säker biljett till finalen. Kul!

Lite ovant med kval och final inom 1,5h efter varandra. Men kroppen kändes bra både i kvalet och finalen, trots en lite kortre uppvärmning än tänkt inför finalen. Finalen bestod av tre slingor med kartbyte. Jag och Emma fick gafflingarna i samma ordning och kunde pressa på bra tillsammans och pusha varandra. Kul att springa mot någon som är så jämn fysiskt och det blir så mycket lättare och roligare att verkligen försöka ge allt då. Så efter de två första lite kortare varven gick vi ut ihop på den sista gemensamma slingan. Här blev det lite mer vägval och efter några kontroller delade vi på oss. Jag hade inte sett någon av de andra tjejerna under de två första varven, så jag visste inget om hur  jag låg till, och var heller inte säker på om Emma var före eller efter mig sedan vi delat på oss. Men jag gjorde även avslutningen av banan bra och fick ett väldigt stöd från publiken på upploppet. Härlig känsla! 2a visade det sig att jag blev, 1.35min efter Tove som vann överlägset. Riktigt kul kväll med bra banor, tufft motstånd och en härlig stämning!